Den 4 oktober hade Todd Phillips film om serietidningsskurken Jokern svensk biopremiär. I huvudrollen syns karaktärsskådespelaren Joaquin Phoenix och filmen har på förhand blivit en snackis. Mycket pga av denna annorlunda tolkningen Phillips valt att berätta.

Vi lever i en era som domineras av serietidningsfilmer där t.ex Marvel lyckats skapa ett helt universum med filmer som är ihop länkade. DC Comics hade även de försökt men inte varit lika framgångsrika. Med Joker tar dock genren en ny vändning då man valt att fokusera mer på realism och psykologi. 

Handling:

Filmen Joker tar sin handling till Gotham City i början av 80-talet. Den ensamme Arthur Fleck (Phoenix) kämpar med sin psykiska ohälsa och sitt dystra liv. Han drömmer om att bli komiker men får försörja sig som clown. Han får även ta hand om sin sjuka mamma (Frances Conroy).

Sakta men säkert faller hans värld samman och Fleck tar en obehaglig resa ner i avgrunden där hans alter ego Jokern födds. Samtidigt kokar Gotham City av ilska och missnöje, företagaren och miljonären Thomas Wayne (Brett Cullen) vill förändra staden och kandiderar till borgmästare.

Omdöme – Joker

Få karaktärer har blivit så ikoniska som Batmans ärkefiende Jokern. Ja det skulle väl vara Batman själv då. Men det är den eviga striden mellan Batman och Jokern har fascinerat så många serietidningsälskare och filmnördar med åren. Med The Dark Knight (2008) satte både Christopher Nolan och Heath Ledger ribban för hur den vitsminkade skurken skulle porträtteras.

Även om många har försökt där ändå Jack Nicholson gjorde ett kul porträtt 1989 så har Ledgers tolkning blivit någon form av grund. Nu har Todd Phillips och Joaquin Phoenix tagit en mer psykologisk framtoning och gör det riktigt bra, om inte fantastiskt bra till och med. Phoenix bär filmen på sina axlar och gör en av sina största prestationer i sin karriär.

Joker är en mörk och tragisk film där man får se en mentalt instabil människa som fullkomligen blir krossad av samhället. Phillips leker även med publiken och skapar vanföreställningar för Fleck som vi tror är riktiga. Alla detta kombineras med isländskan Hildur Guðnadóttirs mörka och suggestiva soundtrack.

I Joker är Batman bara en biroll men hans liv vävs ihop med sin ärkefiende på ett brutalt sätt i filmens klimax. Och banden mellan dem två får ett nytt djup som man inom den kommersiella filmen aldrig tidigare har skådat. Publiken får följa med på en resa som är utöver det vanliga och ju mer Fleck faller i fördärvet ju bättre blir filmen.    

Slutsats – Joker

Joker tar serietidningsfilmen till en ny nivå, äntligen kommer det något realistiskt, något trovärdigt i en era full med överdrivna superhjältefilmer. Det här är ingen lycklig historia, det är ingen hjältesaga det är ett porträtt av en man som tappar förståndet och blir den ikoniska skurken Jokern.

Någonstans tar filmen vid där Christopher Nolan avslutade sin Batmantrilogi, det blir aldrig överdrivet och publiken förstår vad som händer. DC Comics borde tagit efter och hållit sig till en mer realistisk ton när de försökte föra upp Justice League på den vita duken.

Betyg:

Jag har den här gången gått efter olika kriterier, några av skurkarna är gamla favoriter som jag haft genom åren. Andra är karaktärer där skådespelarna har gett liv åt en ganska stereotyp kuliss av hur en filmskurk ska se ut.

 Plats 10: Bernie Rose – Drive (2011)

Först ut på listan är Berine Rose (Albert Brooks) från Nicolas Winding Refns kompromisslösa actionthriller Drive från 2011. Rose är en karaktär som utvecklas ju längre filmen går. Från början verkar han vara en sympatisk och trevlig person men när han försätts i en komplicerad situation förvandlas han till en iskall mördare. Dock inte helt utan samvete.

Plats 9: Max Zorin – Levande Måltavla (1985)

Bondskurkar finns det många av men det är Christopher Walkens karismatiske och psykopatiske industrimagnat Zorin som jag fastande mest för. Han är blodtörstig och har stora ambitioner, i filmen är hans mål att förinta Silicon Valley så att han själv kan ta kontroll över produktionen av datachipp. Alla kan offras och han skyr inga medel för att nå sitt mål.

Plats 8: Hans Landa – Inglourious Basterds (2009)

Österrikaren Christoph Waltz fick sitt stora internationella genombrott med rollen som Överste Hans Landa i Quentin Tarantinos film Inglourios Basterds. Waltz stjäl hela filmen med sitt mjuka och något mesiga utförande. Men under den mjuka ytan göms ett monster som är kapabel att mörda med sina bara händer. När Landa inser att han kan bestraffas för sina brott sviker han sin ledare och sitt land för att köpa sig fri.

Plats 7: Scorpio Killer – Dirty Harry (1971)

Andrew Robinson gestaltar den första skurken i filmen som introducerade Clint Eastwoods paradroll Dirty Harry för första gången. Scorpio Killer är en psykopat som kidnappar unga kvinnor och mördare dem. När han slutligen måste göra upp med Harry tar han en buss med skolbarn som gisslan. Det sägs att Heath Ledger hittade inspiration till Jokern i Robinsons mördare från 1971.

Plats 6: Cutler Beckett – Pirates of the Caribbean (2006 och 2007)

Den här filmserien innehåller en mängd roliga och underhållande skurkkaraktärer som t.ex Barbossa och Davy Jones. Men det är Tom Hollanders karaktär som Cutler Beckett som tar hem priset. Hänsynslös och maktgalen är bara ett par ord som kan beskriva Becket. Hollanders röst och iskalla framföranden är en stor bidragande orsak till varför han blir en underhållande skurk.

Plats 5: The Joker – The Dark Knight (2008)

Heath Ledgers plötsliga död orsakade till att hans karaktär som Jokern på upphypad till max. Men efter att röken hade lagt sig har jag nu sett på Ledgers prestation med andra ögon. Han stjäl hela filmen och levererar gång på gång komiska inslag. Det är Ledgers förmåga att gå från allvarlig till psykopatisk som gör Jokern till en obehaglig galning som inte går att lita på.

Plats 4: Stansfield – León (1994)

Gary Oldmans porträtt av polisen Stansfield har många gånger betraktats som ett stort överspel. Men på samma gång är han underhållande att se på. Oldman förvandlar Stansfield till en oberäknelig person som tar droger och lyssnar på Beethoven när han skjuter ihjäl folk. Att han även är en korrupt DEA-polis visa hur genomrutten han är.

Plats 3: William Stranix – Under Belägring (1992)

Jag läste en gång att Tommy Lee Jones var en för bra skurk som filmen Under Belägring inte förtjänade. Det är klart Steven Seagals bästa film och han blir helt utspelad av Jones som porträtterar den karismatiske och galan ex-agenten Stranix. Jones överdrivan skådespel passar perfekt och även här går filmskurken från allvarlig till oberäknelig på nolltid.

Plats 2: Fabrikör Höglund – Den enfaldige mördaren (1982)

Hans Alfredsson regisserade och spelade även en av huvudrollerna i filmen Den enfaldige mördaren från 1982. Alfredsson porträtterar Fabrikör Höglund som är bygdens stora entreprenör . Det är en iskall magnat som genom sin lugna och bestämda aura håller sina offer i sitt våld. Han kan till och med förstöra en julafton för sina fattiga undersåtar.

Plats 1: Hans Gruber – Die Hard (1988)

Hans Gruber har många gånger kallats den bästa skurken i en actionfilm och det finns inte många argument i mot det. Alan Rickman porträttera en karismatisk och världsvan herre som med hjälp av våld, list och diplomati lyckas få igenom sina mål. Hans Gruber har legat till grunden för många andra skurkar inom framförallt actiongenren. En stilbildande karaktär som fortfarande inte går att rubba från toppen av listan över de bästa skurkarna på film.

 Martin