Den femte oktober hade uppföljaren till kultfilmen Blade Runner svensk biopremiär. För regin står nya stjärnskottet Denis Villeneuve.

Ridley Scotts Blade Runner från 1982 har av många klassats som ett sc-fi-mästerverk och filmen är banbrytande inom genren. Men det tog 35 år innan en uppföljare såg dagens ljus.

I huvudrollerna syns Ryan Gosling samt Harrison Ford, och i andra viktiga roller syns bland annat Robin Wright, Jared Leto och Ana de Armas.

Handling:

Årets är 2049 och det har gått 30 år sen handlingen i Blade Runner utspelade sig. Ekosystemet på vår värld har kollapsat och all digital information innan 2019 har försvunnit då datorerna raderades under en blackout.

Replikanterna har utvecklats och nya självgående enheter har ersatt de gamla. Men det finns många äldre modeller kvar som måste pensionerna. Polisen K (Gosling) är en Blade Runner och replikant som jagar andra replikanter åt polismyndigheten i Los Angeles.

Under ett rutinuppdrag upptäcker han en hemlighet som kommer påverka hans egna syn på replikanter men även föra honom närmare den gamla Blade Runnern Rick Deckard (Ford).

Omdöme:

I tid som domineras av uppföljare och remakes sticker Blade Runner 2049 ut, det här är en riktigt uppföljare där man valt att lägga energin på att skapa en ny historia som ändå förgrenar sig i originalet.

Där man många gånger väljer att damma av samma plot och story i uppföljare får åskådaren se e ny utveckling i Blade Runner 2049. Likt filmer som till exempel Terminator 2, Aliens och Star Wars – Rymdimperiet slår tillbaka.

Denis Villeneuve är också en intressant regissör som har samma poetiska bildspråk som Terrence Malick. Något Villeneuve redan har visat i sina filmer Sicario (2015) och Arrival (2016), bildspråket i kombination med soundtracket är magiskt, så även i Blade Runner 2049.

Förväntningarna på Blade Runner 2049 var dock stora och många filmexperter har efter premiären hyllat filmen. Men jag upplever att Denis Villeneuve tidigare filmer Sicario och Arrival var bättre. Blade Runner 2049 saknade Sicarios spännande nerv och filmen var inte samma visuella upplevelse som Arrival.

Slutsats:

Blade Runner 2049 är en bra film, den för vidare det sci-fi-arv föregångaren lämnade efter sig. Dessutom är det en av de bättre uppföljare som gjorts under de senaste 20 åren.

Men filmen är också riktad till de absoluta fansen och de som vill se visuellt snygga filmer. De som förväntar sig en fartfylld popcornrulle får leta någon annanstans då de förmodligen kommer bli besvikna.

Betyg:

Exodus: Gods and Kings hade svensk biopremiär den 25 december förra året och i huvudrollen ser vi Christian Bale. Filmen är en adaption på den berömda berättelsen om Moses som befriade sitt folk från slaveriet i Egypten. För regin står Ridley Scott som bl.a har Alien, Blade Runner och Gladiator på sitt CV.

Filmen tar sin början när Moses (Bale) och Ramses (Joel Edgerton) attackerar en armé som utgör ett hot mot det egyptiska folket. De strider som bröder i kriget men snart kommer de vändas mot varandra när den nuvarande Faraon Seti (John Turturro) dör.

Exodus: Gods and Kings följer den bibliska historien relativt troget vilket visar att Scott har respekt för originalverket, samtidigt har regissören den konstnärliga friheten att skapa en egen uppfattning. Och Scott som tidigare har varit kompromisslös med sina filmer Black Hawk Down och Kingdom of Heaven väljer att göra en mer publikfriande film.

Detta kan bero på att regissören de senaste åren inte alls har levererat filmer i samma klass som han tidigare har gjort, med undantag för Prometheus. Men Exodus: Gods and Kings är en storslagen visuell film där effekterna håller hög klass. När Gud släpper loss sina tio plågor är en av filmens stora höjdpunkter.  Med en bra rollista och stabil grundstory blir Exodus: Gods and Kings i sin helhet en underhållande och sevärd film.

Regi: Ridley Scott
I rollerna: Christian Bale, Joel Edgerton, John Turturro, Aaron Paul, Sigourney Weaver, Ben Kingsley
Genre: Drama/Äventyr
Speltid: 2 tim 30 min
Prod.år: 2014
Ålder: Rek. från 15 år

Betyg: